Hur uppfanns världens första vinterdäck?

Idag är det självklart att man använder vinterdäck på vintern i Sverige och att på sommaren används sommardäck. Det har dock inte alltid varit så, eftersom vinterdäck har funnits i knappt hundra år. Hur föddes världens första vinterdäck? 

Lagen om skyldigheten att använda vinterdäck trädde i kraft den 1 oktober 1999 i Sverige. Världens första vinterdäck lanserades 65 år tidigare, år 1934. Finlands Gummifabrik Aktiebolag tillverkade sitt första vinterdäck (så kallad väglagdäck) för lastbilar, eftersom motorfordonen började ta över transporter från häst och vagn på den tiden. 

− Vägarna var i dåligt skick men varor måste transporteras året om. När antalet bilar ökade på 1930-talet, ökade även behovet av däck för personbilar. År 1936 började företaget producera mindre vinterdäck för personbilar. Det första Hakkapeliitta vinterdäcket förbättrade greppet på vinterväglag, men kunde även användas på sommaren, berättar Pentti Eromäki som har arbetat på Nokian Tyres i 35 år. 

På -30-talet var vägarna dåliga och inte heller bilarna var så driftsäkra som idag. Därför var det inte alls självklart att bilen höll hela resan. Därför var en slitstark konstruktion och bra grepp på isiga och snöiga vägar de viktigaste egenskaperna för vinterdäck. 

− Det var enbart vinteregenskaperna som var viktiga för vinterdäck den tiden. Det första vinterdäcket hade ett helt nytt mönster med rakt tvärsgående spår som gav bra grepp på mjuka underlag som snö och lera. Hela idén bakom däcket var att ge optimalt grepp på snöiga vägar, berättar Juha Pirhonen, utvecklingschef på Nokian Tyres.


Först kom dubbarna, sedan friktion

När antalet bilar på vägarna fortsatte att öka började man att ploga vägarna för att öka framkomligheten. Nackdelen med plogningen var att det gjorde vägar isiga samt hala och den tidens vinterdäck gav inte bra grepp på det underlaget. 

− I början av 1960-talet lanserades dubbdäcket med hårdmetalldubbar. Redan tidigare försökte man fästa dubbar på ett däck, men produktionen av dubbdäck började först i början av -60-talet. På 1970-talet började myndigheterna att reglera hur dubbarna ska se ut för att minska vägslitaget, säger Pentti Eromäki.

Antalet bilar ökade snabbt och vägarna blev betydligt bättre med asfalterade ytor. Det blev även lättare att hålla vägarna fria från is och snö. Det startade utvecklingen av en annan typ av däck som inte skulle vara beroende av vinterdäcklagstiftningen. 

− På 1970-talet utvecklades det första dubbfria vinterdäcket, ett dubbfria vinterdäck, där en ny lamelleringsteknik och nya innovativa gummiblandningar gav däcket bra vintergrepp. Dubbfria vinterdäck erbjöd bättre komfort eftersom däckljudet är mycket lågt, säger Pentti Eromäki.

En sak förändras inte 

Idag finns det olika typer av vinterdäck för olika användningsområden, exempelvis nordamerikanska, nordiska och centraleuropeiska vinterdäck. Det handlar om mycket olika typer av däck. 

− Nordiska bilister vill ha vinterdäck som ger bra grepp och som är miljövänliga, säger Juha Pirhonen. 

Dagens vägar ser helt annorlunda ut än på 1930-talet då produktionen av vinterdäck började och även bilar ser helt annorlunda ut än den tidens automobiler, men fortfarande har fordonen fyra däck. Vinterdäcken har blivit lågprofildäck, vilket innebär att profilen har blivit bredare och den inre diametern har blivit större. Dagens bilar ställer helt andra krav på däck än på -30-talet. 

− Däckindustrin har bidragit till att förbättra bilarnas kör- och greppegenskaper. Det är saker som bilisterna uppskattar. Under senare åren har även miljöfrågorna blivit viktiga vad gäller däck och material som används på däck. Viktiga miljöegenskaper är även lågt rullmotstånd och däckljud, säger Juha Pirhonen. 

Under de senaste decennierna har det skett stora framgångar i utvecklingen av däck. Datorerna har blivit vanliga arbetsredskap vilket underlättar däcktester. En sak har dock inte ändrats under årens lopp.

− Det finns inga maskiner som kan komma på nya idéer, med andra ord är det fortfarande vi människor som ska utföra arbetet som kräver tankeverksamhet, säger Pentti Eromäki.