Frågor och svar om gatudamm

Däck och gatudamm

Hur skapas gatudammet?
Det finns många faktorer som skapar gatudamm, exempelvis sandningen av gator på vintern och städningen av gatorna på våren. Andra faktorer är bland annat gatornas fuktighet, vindhastighet, lufttemperatur, vägbeläggningar, trafikintensitet och fordonets hastighet.

Hur kan man minska gatudammet?
Det finns många metoder för att minska gatudammet. Viktigaste är bra underhåll och städning av gatorna. Även mängden sand som sprids på gatorna och hur gator sandas på vintern har en stor betydelse. Väglaget påverkar hur mycket damm som sprids upp i luften, men det är svårt att påverka det, men genom att till exempel minska hastigheten kan dammspridningen minskas.

Skapar dubbdäck gatudamm?
Dubbdäck är en av många faktorer som skapar gatudamm. Under senaste åren har dock dubbdäcken blivit allt mer miljövänliga och de alstrar betydligt mindre damm än tidigare. Mer viktigt är hur gatorna underhålls och städas, speciellt efter vintern. Andra faktorer som framkallar damm är gatornas fuktighet, vindhastighet, lufttemperatur, vägbeläggningar, trafikintensitet och bilarnas hastighet.

Vad gör däcktillverkarna för att minska gatudammet?
Däcktillverkarna utvecklar ständigt nya dubbdäck som skapar mindre gatudamm. Även den nya dubbdäcklagstiftningen, som trädde i kraft sommaren 2013, ställer krav som leder till att vägslitaget som dubbdäcken skapar minskar ytterligare och även däckljudet kommer att minska. Dubbdäck som tillverkas enligt den nya dubblagstiftningen sliter på vägar cirka en fjärdedel mindre än tidigare (Finska Autorengasliitto 2013).

Skulle gatudammet minska om alla bilar har dubbfria vinterdäck? 
Även om alla bilar skulle ha dubbfria vinterdäck så skulle inte gatudammet minska avsevärt. Om fler skulle köra med dubbfria vinterdäck skulle det nämligen öka behovet av sandning och saltning av gatorna och vägarna och sand är en av de viktigaste källorna till gatudamm. Moderna dubbdäck är utvecklade för att ge upphov till betydligt mindre gatudamm än tidigare.

Man ska även komma ihåg att dubbdäck är säkrare än dubbfria vinterdäck i krävande vinterförhållanden, som exempelvis på is och vått underlag.

Är andningsbara PM10-partiklar skadliga för hälsan? 
Europeiska miljöbyrån (2016)(1) och Världshälsoorganisationen WHO (2013)(2) uppskattar att den största hälsorisken är de små partiklarna (PM2,5), med en diameter på under 2,5 mikrometer och inte de större andningsbara partiklarna med en diameter på 10 mikrometer. De små partiklarna är farliga eftersom de vid andning kan tränga sig in i lungorna och ända in i blodomloppet. De kan bland annat orsaka andningssvårigheter och förtida dödsfall för personer som lider av andnings- och hjärtsjukdomar.

Gatudammet som besvärar folk i städerna, speciellt på våren, består huvudsakligen av andningsbara PM10-partiklar. Generellt fastnar de i övre andningsorgan och kan orsaka besvär som exempelvis snuva och hosta samt irritation i halsen och ögonen. De är dock inte farliga på samma sätt som de mindre partiklarna. I många tidningsartiklar och speciellt på insändarsidorna blandas dessa olika typer av partiklar ofta ihop.

Av befolkningen i Europa bor upp till en tredjedel i områden där andelen mindre partiklar överstiger EU:s gränsvärde. Under de senaste åren har man inte överstigit EU:s gränsvärde i de svenska städerna.

Däck och trafiksäkerhet

Skulle trafikolyckorna öka om alla bilar skulle ha dubbfria vinterdäck?
Risken stor att antalet olyckor skulle öka i vinterförhållanden. När det gäller bilar utan ABS-bromsar och antisladdsystem så minskar dubbdäck dödsolyckorna med 42 procent, visar en undersökning som Trafikverket har gjort (2010)(3). Därför rekommenderar Trafikverket att dessa bilar bör ha dubbdäck. Även olyckorna där fotgängare halkar på övergångsställen skulle öka med större andel dubbfria vinterdäck. Dessutom gör dubbdäck vägarna mer sträva, vilket förbättrar friktionen även för dubbfria vinterdäck. Om andelen dubbdäck skulle minska till under 50 procent så skulle friktionen på vägarna minska avsevärt.

Borde man begränsa användningen av dubbdäck?
Användningen av dubbdäck har redan begränsats i Norden. I Sverige får man köra med dubbdäck från den 1 oktober till den 15 april. Hur mycket dubbarna får väga och hur mycket de får slita på vägar är noga reglerad och föreskrifterna ska ytterligare stramas åt under 2013. Användningen av dubbdäck förbättrar säkerheten i vinterförhållanden. Man borde inte begränsa mer användningen av dubbdäck, utan alla bilister bör fritt få välja vilken typ av vinterdäck de vill ha.

Borde de som använder dubbdäck betala avgift för det? 
Dubbdäck ökar trafiksäkerheten på vintern. Avgift eller skatt på dubbdäck skulle medföra negativa sociala verkningar eftersom det skulle försvåra köp av dubbdäck, speciellt när det gäller människor med lägre ekonomiska förutsättningar. Människor som kör med äldre, mindre säkra bilar utan moderna säkerhetsfunktioner. Därför bör man inte ha avgift eller skatt på dubbdäck utan de ska behandlas teknikneutralt på marknaden. En kommitté undersökte dubbdäcksskatten år 2015, men den avfärdades eftersom kommittén ansåg att det finns bättre metoder att förbättra luftkvaliteten.(4)

Borde man förkorta tiden då dubbdäck får användas? 
Nej, dubbdäck får användas från den 1 oktober till den 15 april. Man bör inte förkorta den tiden. Lagen tillåter dessutom att dubbdäck får användas före eller efter den tiden om vädret eller väglaget så kräver. I norra Sverige kan väglaget vara halt tidigt på hösten och sent på våren och även de som åker till norra delarna av landet kan behöva ha dubbdäck. Istället borde man kanske förlänga tiden då man får köra med dubbdäck, vilket skulle öka trafiksäkerheten.

Vilken typ av däck, dubbdäck eller dubbfria vinterdäck, är bättre i vinterförhållanden? 
Alla bilister bör fritt få välja däck efter hur erfaren vinterbilist man är och i vilka förhållanden man kör mest.  Dubbdäck är ett säkrare val i snabbt skiftande vinterförhållanden, eftersom de jämnar ut varierande väglag bättre.  Enligt tester i motortidningar ger dubbdäck bättre grepp på isiga, våta och torra vägar.

Utöver hög komfort är dubbfria vinterdäck mer flexibla än dubbdäck när det gäller monteringstid. De kan monteras på bilen redan tidigt på hösten och byte till sommardäck kan ske senare på våren. Dubbfria vinterdäck ökar körsäkerheten även på våren då temperaturen kan variera väldigt snabbt.

Vad bör man uppmärksamma vid val av vinterdäck? 
Viktigt vid val av vinterdäck är att välja däck som motsvarar förarens behov bäst, det vill säga var man kör mest, ska man kunna köra bil oavsett väglaget eller kan man låta bli att köra när väglaget är besvärligt, hur erfaren är man som förare på vintern och hur bra är bilen i vinterförhållanden.  Dubbdäck är bästa val på isiga vägar och i varierande vinterförhållanden.

Nokian Tyres har under flera års tid gjort konsumentenkäter för att få fram vilka egenskaper svenska bilister uppskattar på vinterdäck. De visar att svenskarna vill främst ha säkra vinterdäck. År 2016 svarade 49 procent att de uppskattar bra grepp speciellt på isiga vägar. Av de olika typer av vinterdäck är det dubbdäck som ger bästa isgrepp.

Utvecklingen av däck och miljövänlighet

Hur har vinterdäckens miljövänlighet förbättrats under de senaste åren? 
Vinterdäcken har blivit betydligt mer miljövänliga under de senaste åren. Utvecklingen av vinterdäckens konstruktioner, gummiblandningar och dubbtekniker har lett till att många nya vinterdäck ger bättre grepp, sliter mindre på vägar och har lägre rullmotstånd. Det var även viktigt att sluta använda högaromatiska oljor som klassas som cancerframkallande i tillverkningen av däck inom EU.

Modern dubb- och däckteknik har minskat vägslitaget och därmed har även partikelutsläpp som dubbdäck orsakar minskat betydligt. Enligt undersökningar är dubbvikten en av de viktigaste faktorerna som påverkar vägslitaget. Minskningen av dubbvikten till en tredjedel har enligt en undersökning som finska VTT har gjort (2008) minskat vägslitaget med över 70 procent.

Hur påverkar körsättet miljövänligheten? 
Körsättet påverkar miljön i högsta grad. Under ett däcks livscykel skapas huvuddelen av dess miljöpåverkan under körningen och den främsta miljöpåverkan är fordonets bränsleförbrukning. Genom att köra ekonomiskt, till exempelvis genom att undvika häftiga accelerationer och inbromsningar, går det att spara 10-20 procent bränsle. Hetsiga inbromsningar och accelerationer ökar även vägslitaget. Genom att välja däck med lågt rullmotstånd och genom att ha rätt lufttryck i däcken kan man spara upp till 0,5 liter bränsle per 100 kilometer och samtidigt minskar koldioxidutsläppen med cirka 12 gram/km.

Vilken åsikt har Nokian Tyres om dubbdäck och dubbfria vinterdäck? 
Nokian Tyres mål är att göra det enklare och säkrare att köra bil. Företaget utvecklar ständigt mer säkra och miljövänliga däck, både dubbdäck och dubbfria vinterdäck. Det är viktigt att man gör allt som är möjligt för att minska gatudammet, utan att det äventyrar trafiksäkerheten.

Varför vill man begränsa användningen av dubbdäck i Sverige? 
EU-kommissionen har hotat Sverige med böter om inte partikelhalterna minskar i vissa områden. Därför har man genomfört flera olika åtgärder, bland annat förbjudit användningen av dubbdäck på vissa gator, i syfte att förbättra luftkvaliteten i städer där partikelhalterna är höga.

Har dubbdäcksförbudet på vissa gator minskat partikelhalterna? 
Användningen av dubbdäck är förbjudet på vissa gator i Stockholm, Uppsala och Göteborg. Resultaten av dubbdäcksförbudet är inte enbart positiva. Till exempel i Uppsala minskade inte PM10-partiklarna och dessutom ökade de mer skadliga NOx-partiklarna. I Stockholm har PM10-partiklarna minskat på gator där dubbförbud gäller, men det är ett resultat av flera åtgärder, exempelvis effektiva städmetoder, tvättning av gator och användningen av den så kallade CSM-metoden som effektivt binder partiklarna ihop och på underlaget. Resultaten från Stockholm visar inte tydligt i hur stor utsträckning dubbdäcksförbudet har minskat partikelhalterna.

Under vintermånaderna sprids cirka 50 000 ton sand på Stockholms gator för att bekämpa halkan. Stockholm stads miljöförvaltning skriver i sin rapport(5) att sanden ökar partikelhalterna och att ökad användning av dubbfria vinterdäck kräver att mer sand och salt måste användas i halkbekämpningen. I Stockholm testas olika sand- och saltkvaliteter för att nå bättre resultat.

Hur har försäljningen av dubbdäck utvecklat sig i Sverige? 
Trots lokala begränsningar i användningen av dubbdäck har försäljningen av dubbdäck hållit sig på ungefär oförändrad nivå. Enligt Europool Sweden var dubbdäckens andel 59 procent av alla sålda vinterdäck år 2016. Andelen dubbfria vinterdäck var 41 procent. År 2010 uppgick andelen dubbdäck till 56 procent.

En enkät som Naturvårdsverket har gjort (2017)(6) visar att majoriteten av bilister som kör med dubbdäck vill inte börja köra med dubbfria vinterdäck. Enligt enkäten vill bilisterna fortsätta att köra med dubbdäck även om man måste börja betala för det. Den bättre säkerheten som dubbdäck ger upplevs som så viktigt att man vill fortsätta att köra med dem även om det kommer en avgift på dubbdäck.

Källor:

1) Europeiska miljöbyrån (2016) Air quality in Europé 
2) WHO (2013) Health effects of particulate matter 
3) Effekten av dubbdäck I olyckor med dödlig utgång samt nyttan av antisladdsystem. Trafikverket 2010-09-15 
4) Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? Betänkande av partikelhalt utredningen. Statens offentliga utredningar, Stockholm 2016. 
5) Kerstin Spångberg (2013) Hantering av sopsand 
6) Naturvårdsverket (2017) En enkät om stockholmarnas attityder till dubbdäck

Frågor och svar om gatudamm  

Alla frågor som skickas till oss behandlas noggrant och en del av dem publiceras här så att alla kan läsa dem. Vi publicerar frågorna oavkortade, men publicerar inte avsändarens namn och kontaktuppgifter.

Däck och gatudamm


Till början av sidan

Hur skapas gatudammet?
Det finns många faktorer som skapar gatudamm, exempelvis sandningen av gator på vintern och städningen av gatorna efter vintern. Andra faktorer är gatornas fuktighet, vindhastighet, lufttemperatur, vägbeläggningar, trafikintensitet och hastigheterna.

Hur kan man minska gatudammet?
Det finns många metoder för att minska gatudammet. Viktigaste metoder är underhållet och städningen av gatorna. Även mängden sand som sprids på gatorna under vintern har en stor påverkan. Väglaget påverkar hur mycket damm som sprids upp i luften, men det är svårt att ändra på det. Det går dock att minska dammspridningen även då genom att exempelvis minska hastigheterna.

Skapar dubbdäck gatudamm?
Dubbdäck är en av många faktorer som skapar gatudamm. Under de senare åren har dock dubbdäcken blivit allt mer miljövänliga och de alstrar betydligt mindre damm än tidigare. Viktigaste är hur gatorna underhålls och städas speciellt efter vintern. Andra faktorer som framkallar damm är gatornas fuktighet, vindhastighet, lufttemperatur, vägbeläggningar, trafikintensitet och bilarnas hastighet.

Vad gör däcktillverkarna för att minska gatudammet?
Däcktillverkarna utvecklar ständigt nya dubbdäck som skapar mindre gatudamm. Även den nya dubbdäcklagstiftningen, som trädde i kraft sommaren 2013, ställer krav som leder till att dubbdäckens vägslitage minskar ytterligare och även däckljudet kommer att minska. Dubbdäck som tillverkas enligt den nya dubblagstiftningen sliter på vägar cirka en fjärdedel mindre än tidigare (Finska Autonrengasliitto 2013).

Skulle gatudammet minska om alla bilister skulle använda dubbfria vinterdäck?
Även om alla bilar skulle ha dubbfria vinterdäck så skulle gatudammet inte minska betydligt, eftersom man i utvecklingen av moderna dubbdäck i mycket stor utsträckning uppmärksammar dubbarnas betydelse för uppkomsten av gatudamm. Dessutom skulle det troligtvis leda till att sandningen skulle öka avsevärt för att skapa tillräckligt med friktion på gatorna. Undersökningar som har gjorts i stora centraleuropeiska städer visar att det inte går att minska framkomsten av hälsoskadliga partiklar enbart genom att använda dubbfria vinterdäck. Undersökningar visar att dubbfria vinterdäck river upp mer damm från vägen än dubbdäck. Man ska även komma ihåg att på vissa väglag, som exempelvis på isiga och våta vägar, är dubbdäck säkrare än dubbfria vinterdäck. Enligt EEA:s (European Environment Agency) årsrapport har Sverige mindre luftföroreningar än Centraleuropa. I Sverige är gatudamm ett problem främst under våren, men partiklarna är rätt så stora och de anses inte vara lika hälsoskadliga som mindre partiklar, exempelvis PM2.5-partiklar. Under år 2012 överskreds inte EU:s gränsvärde för PM2.5 i Sverige.

Varför påstår man ibland att gatudammet orsakar dödsfall?
Undersökningar visar att i vissa fall kan gatudammet vara en av bakomvarande orsakerna till dödsfall på personer som är svårt sjuka, men inte själva dödsorsaken.

Är råvarorna som används i tillverkningen av däck hälsofarliga?
I tillverkningen av däck används bland annat naturgummi, syntetiskt gummi, förstärkningsmaterial eller korder, sot och olika kemikalier. Cirka hälften av råvarorna är oljebaserade, men mest används naturgummi. Nokian Tyres använder i sin egen tillverkning inga råvaror som är klassade som giftiga eller cancerframkallande. Gamla miljövänliga däck krossas och används bland annat i schaktningsarbeten.

Är de mer grova PM10-partiklarna hälsofarliga?
Professor i yrkes- och miljömedicin Bertil Forsberg vid Umeå Universitet säger (2013) att forskarna egentligen inte tror på att de grova PM10-partiklarna är det största problemet för hälsan, utan exempelvis de mindre sotpartiklar, metaller och vissa kolväten är betydligt farligare. Gatudamm är ett problem i de större svenska städerna främst på våren. Gatudamm består av grövre partiklar, PM10. Dessa partiklar stannar vanligtvis i de övre andningsvägarna.

Även den europeiska miljöbyrån (European Environment Agency, EEA) anser att de mindre partiklarna, PM2,5, är en större risk, speciellt i städerna. Dessa partiklar är mycket små och kan vandra till lungorna och blodomloppet. För personer som lider av hjärt- och lungsjukdomar kan de här partiklarna leda till en förtid död. Av EU:s befolkning bor cirka var tredje människa i områden där partikelhalterna på PM2.5 överskrider EU:s gränsvärd. Enligt SMHI:s statistik, baserad på information från mätstationer landet runt, överskreds inte EU:s gränsvärde på PM2.5-partiklar vid någon av mätstationerna.

EU:s luftkvalitetsrapport: Air quality in Europe – 2013 report.
http://www.eea.europa.eu/publications/air-quality-in-europe-2013

PM2.5-halterna minskar ständigt:
http://www.smhi.se/publikationer/luftkvaliteten-i-sverige-ar-2030-1.34574

Till början av sidan

Däck och trafiksäkerhet

Till början av sidan

Skulle trafikolyckorna öka om bilisterna skulle börja använda enbart dubbfria vinterdäck?
Om de flesta bilarna skulle ha dubbfria vinterdäck så är risken stor att olyckorna skulle öka i vinterförhållanden. Exempelvis visar en undersökning (2010) som svenska Trafikverket har gjort att jämfört med dubbfria vinterdäck minskar dubbdäck olyckor med dödlig utgång med 42 procent, när det gäller bilar utan ABS-bromsar och antisladdsystem. Även olyckor där fotgängare halkar på övergångsställen skulle öka.

Borde man begränsa användningen av dubbdäck?
Användningen av dubbdäck har redan begränsats i Norden. I Sverige får man köra med dubbdäck från den 1 oktober till den 15 april. Hur mycket dubbarna får väga och hur mycket de får slita på vägar är noga reglerad och reglerna ska ytterligare stramas åt under 2013. Användningen av dubbdäck förbättrar säkerheten i vinterförhållanden. Man borde inte begränsa användningen av dubbdäck mer, utan alla bilister bör fritt få välja om man vill köra med dubbdäck eller med dubbfria vinterdäck.

Borde de som använder dubbdäck betala skatt för det?
Dubbdäck ökar trafiksäkerheten på vintern. Det borde inte finnas några begränsningar för användningen av dubbdäck, utan alla bilister bör fritt få välja om man vill köra med dubbdäck eller med dubbfria vinterdäck. Det finns en del problem anknutna till en skatt och troligen skulle skatten drabba orättvist olika grupper av bilister.

Borde man förkorta tiden då dubbdäck får användas?
Nej. Dubbdäck får användas från 1 oktober till den 15 april. Man bör inte förkorta den tiden. Lagen tillåter dessutom att dubbdäck även får användas på andra tider om vädret eller väglaget så kräver. Det kan exempelvis behövas i norra Sverige och även de som åker dit ska kunna ha sina dubbdäck kvar. Istället borde man kanske förlänga tiden då man får köra med dubbdäck, det skulle öka trafiksäkerheten.

Vilken typ av däck, dubbdäck eller dubbfria vinterdäck är bättre i vinterförhållanden?
Alla bilister bör fritt få välja däck efter hur erfaren bilist man är och i vilka förhållanden man kör mest.  Dubbdäck är ett säkrare val i snabbt skiftande vinterförhållanden, eftersom dubbdäck bättre jämnar ut varierande väglag.  Enligt tester i motortidningar ger dubbdäck bättre grepp på isiga, våta och torra vägar. Fördelar med dubbfria vinterdäck är att de har ett lågt däckljud och rullmotstånd som minskar bränsleförbrukningen. Dessutom kan de monteras på bilen redan tidigt på hösten och bytet till sommardäck kan ske senare på våren. Dubbfria vinterdäck ökar körsäkerheten även på våren då temperaturen kan variera väldigt snabbt.

Vad bör man uppmärksamma vid val av vinterdäck?
Viktigt vid val av vinterdäck är att välja däck efter det hur erfaren bilist man är och i vilka förhållanden man kör mest.  Dubbdäck är bästa val för isiga vägar och varierande vinterförhållanden.

En enkät som Nokian Tyres gjorde våren 2012 visar att 56 procent av svenskarna anser att isgrepp är den viktigaste egenskapen på vinterdäck och dubbdäck ger det bästa greppet på is.

Rekommenderar myndigheterna dubbdäck eller dubbfria vinterdäck på vintern?
Myndigheterna vill inte ha för tydliga åsikter för eller emot de olika däcktyperna, men ger ändå rekommendationer. Finska trafiksäkerhetsmyndigheten Trafi (2012) understryker att en bilförare som vill satsa på ett säkert kort och som känner sig osäker på vinterväglag bör ur trafiksäkerhetssynpunkten välja dubbdäck. Enligt Trafi är frågan om vilken typ av vinterdäck är bättre en komplicerad fråga ur trafiksäkerhetens och miljöaspektens synpunkt. Vid valet ska användningsändamålet ha en stor betydelse. På snöiga vägar ger dubbdäck och dubbfria vinterdäck lika bra grepp och på isiga och våta vägar ger dubbdäck bättre grepp. Oavsett vilken typ av däck man väljer så är det viktigt att välja däck av hög kvalitet.

Till början av sidan

Utvecklingen av däck och miljövänlighet

Till början av sidan

Hur har vinterdäckens miljövänlighet förbättrats under de senaste åren?
Vinterdäcken har blivit betydligt mer miljövänliga under de senare åren när däcktekniken har uppmärksammat de nordiska förhållandena på ett bättre sätt. Utvecklingen av vinterdäckens konstruktioner, gummiblandningar och dubbtekniker betyder att det har lanserats många vinterdäck som ger bättre grepp, sliter mindre på vägar och som har lägre rullmotstånd. Det var även viktigt att sluta använda högaromatiska oljor som klassas som cancerframkallande i tillverkningen av däck i EU-området. Modern dubb- och däckteknik har betydligt minskat vägslitaget och därmed har även partikelutsläppen minskat. Enligt undersökningar är dubbvikten en av de viktigaste faktorerna som påverkar vägslitaget. Minskningen av dubbvikten till en tredjedel har enligt en undersökning som finska VTT har gjort (2008) minskat vägslitaget med över 70 procent, jämfört med tidigare.

Hur påverkar de nya däckreglerna dubbdäckens miljövänlighet?
De nya däckreglerna kommer att styra det redan pågående utvecklingsarbetet. De nya reglerna för dubbdäck, som trädde i kraft sommaren 2013, effektiviserar ytterligare säkerheten och miljövänligheten. Nya dubbdäck sliter på vägar cirka en fjärdedel mindre. Samtidigt ska även det externa däckljudet bli lägre.

Finns det en konflikt mellan säkerhet och miljövänlighet när det gäller vinterdäck?
Moderna vinterdäck av hög kvalitet är både miljövänliga och säkra. Däcktillverkarnas viktigaste prioritet är att tillverka säkra däck av hög kvalitet som även är miljövänliga. Gällande lagstiftning ger ett bra stöd till detta arbete och de nya dubbreglerna, som trädde i kraft 2013, förstärker detta arbete ytterligare.

Hur påverkar körsättet miljövänligheten?
Körsättet påverkar miljön i högsta grad. Under ett däcks livscykel skapas huvuddelen av dess miljöpåverkan under körningen och den främsta miljöpåverkan är fordonets bränsleförbrukning. Genom att köra ekonomiskt, exempelvis att undvika häftiga inbromsningar och accelerationer, kan man spara 10-20 procent bränsle. Häftiga inbromsningar och accelerationer ökar även vägslitaget. Genom att välja däck med lågt rullmotstånd och genom att ha rätt lufttryck i däcken kan man spara upp till 0,5 liter bränsle per 100 kilometer och samtidigt minskar koldioxidutsläppen med cirka 12 gram/km.

Vilken åsikt har Nokian Tyres om dubbdäck och dubbfria vinterdäck?
Nokian Tyres mål är att göra det enklare och säkrare att köra bil. Företaget utvecklar ständigt mer säkra och miljövänliga däck, både dubbdäck och dubbfria vinterdäck. Det är viktigt att man gör allt som är möjligt för att minska gatudammet, utan att minska trafiksäkerheten.

Till början av sidan 

Erfarenheter av dubbdäck i Sverige

Till början av sidan

Varför vill man begränsa användningen av dubbdäck i Sverige?
I Sverige anser man att dubbdäck är en av de största faktorerna som skapar PM10-partiklar. Den här åsikten grundar sig i stor utsträckning på undersökningar som Väg- och Trafikforskningsinstitutet, VTI, har gjort. Dessa undersökningar visar dock inte vilken andel av de totala partikelhalterna orsakas av dubbdäck. Trots att undersökningarna är bristfälliga så stämplas dubbdäck som den främsta faktorn för tillkomsten av partiklar och därför vill många beslutsfattare minska användningen av dubbdäck i de större städerna.

Bland annat har man i Stockholm, Göteborg och Uppsala förbjudit användningen av dubbdäck (2010/2011 och 2011/2012) på vissa gator, bland annat på Hornsgatan i Stockholm. Stockholms kommun planerar att förbjuda dubbdäck även på andra gator och förbudet kan träda i kraft inför vinterperioden 2013/2014. Dessutom har det gjorts förslag om att belägga dubbdäck med en skatt eller avgift.

Har dubbdäcksförbudet på Hornsgatan i Stockholm minskat partikelhalterna?
På Hornsgatan har partikelhalterna traditionellt varit de högsta i Stockholm. Partikelhalterna har minskat under de senare åren, men EU:s gränsvärde överstigs ändå ständigt, totalt 27 gånger under vinterperioden 2011/2012. I syfte med att minska halterna förbjöds användningen av dubbdäck på gatan år 2010. Dessutom har man provat på användningen av effektiva städmetoder, som exempelvis den så kallade CMA-tekniken som binder dammet vid städning, vilket gör att det inte sprids upp i luften. Efter dubbdäcksförbudet minskade trafiken på gatan med cirka 15 % och användningen av dubbdäck minskade från 70-80 % före år 2010 till cirka 30 % år 2011. Dubbdäcksförbudet och den kortade perioden då dubbdäck får användas beräknas ha minskat PM10-halterna med cirka 25 % år 2011. Under vintern 2011/2012 beräknas den effektiva städningen av gatan ha minskat halterna med cirka 33 procent under den följande 12-timmarsperioden efter städningen. Kanske den största faktorn till minskningen av partikelhalterna är ändå vintrarna med mycket snö både 2011 och 2012. Det fanns snö på gatan under flera månader under vintrarna och när den smälte så var gatan våt som band dammet och hindrade att det inte spreds upp i luften i lika stor utsträckning som under vintrarna då det fanns mindre snö. (Gustafsson 2013, Johansson 2011)

Dubbförbudet har inte märkbart minskat PM10-halterna i Uppsala
På Kungsgatan i Uppsala, där det har varit förbjudet att köra med dubbdäck sedan år 2010, har inte PM10-halterna minskat i någon större utsträckning. Tvärtom ökade de igen under vinterperioden 2012/2013, framgår av rapporten ”Effekter av dubbdäcksförbudet på Kungsgatan 1 oktober 2012 – 15 april 2013” som kontoret för samhällsutveckling vid Uppsala kommun har tagit fram. Dessutom har trafikflödet på gatan minskat med 30 procent, den lägsta siffran sedan år 1950, men ändå stiger PM10-halten igen. Av rapporten framgår också att under vinterperioden 2012/2013 användes 30 000 ton sandningssand, vilket var betydligt mer än vanligt. Tidigare vintrar har cirka 13 000 ton sand spridits på gatorna under en vinter.

http://www.unt.se/uppsala/dubbforbud-gav-minskad-trafik--2676757.aspx

Högst fem procent av befolkningen utsätts för höga partikelhalter
Enligt europeiska miljöbyråns (European Environment Agency, EEA) rapport från hösten 2013, är högst fem procent av Sveriges befolkning exponerade för höga partikelutsläpp. Problemet koncentreras på vissa hård trafikerade gator i de större städerna. Enligt kritikerna, bland annat många riksdagsmän (exempelvis Edward Riedl, ledamot i trafikutskottet, Lars Beckman och Ulf Berg), är det för drastiskt att planera restriktioner för användningen av dubbdäck i hela landet när problemet bara gäller vissa gator. Bättre metoder som inte försämrar trafiksäkerheten är enligt dem effektivare städning av gatorna och dessutom gör bättre och miljövänligare dubbar att vägslitaget minskar hela tiden.

http://www.eea.europa.eu/themes/air/air-pollution-country-fact-sheets/sweden-air-pollutant-emissions-country-factsheet/view

http://www.vk.se/1041517/riedl-m-ratar-dubbacksforbud

http://www.dn.se/debatt/mer-farliga-partiklar-fran-t-banan-an-fran-dubbdack/

Hur har försäljningen av dubbdäck och vintersäkerhet utvecklats?
Trots lokala förbud mot användningen av dubbdäck har försäljningen av dubbdäck ökat i Sverige. År 2010 var 56 procent av alla sålda vinterdäck dubbdäck och 2012 steg deras andel till 62 procent (Europool Sweden). I Sverige undersöks inte allvarliga trafikolyckor på samma sätt som i många andra länder, så det finns ingen statistik om vilken roll däcken har spelat i trafikolyckor. Vägassistansföretaget Falcks statistik för vintersäsongen 2011/2012 visar att majoriteten av de bilarna som var inblandade i olyckor hade dubbfria vinterdäck.

Till början av sidan

Källor:

Gustafsson, Mats; Blomqvist, Göran; Johansson, Christer och Norman Michael 2013. Driftåtgärder mot PM10 på Hornsgatan och veavägen i Stockholm - utvärdering av vintersäsongen 2011–2012. VTI rapport 767.

Johansson, Christer; Norman, Michael; Burman, Lars 2011. Vad dubbdäcksförbudet på Hornsgatan har betytt för luftkvaliteten, SLB rapport 2:2011.

Till början av sidan

Mer säker och miljövänlig vinterkörning

Kompromisslöst engagemang på säker och miljövänlig bilkörning styr Nokian Tyres.

Ladda ner broschyr